Är det bra att säga vad man tycker och tänker? Är det bra att sprida sina åsikter hur som helst och i vilka lägen som helst och framförallt till vem som helst? Spontant svarar man ja på detta. Vi lever som tur är i ett land där man får tycka och tänka vad som helst och stå för sina åsikter. Att leva på ett annat vis är för mig fullständigt främmande.
Men...ibland måste man kanske stanna upp och tänka efter; javisst jag har en klar åsikt om just detta men är det så smart att jag säger det? Framförallt är det nödvändigt att jag säger det? Om jag säger det så kanske jag ska formulera mig på ett annat sätt? Ett mjukare sätt? Det jag pratar om nu är inte att vi får lov att fria åsikter om religion och politik eller vilken sexuell läggning man behagar ha utan om små vardagliga ting. Som normal konversation vänner emellan. Jag tycker mycket om människor som är uppriktiga och säger vad de tycker och tänker, jag hoppas att andra upplever mig på samma sätt. Ibland kan jag tycka och tänka en sak om någon av mina vänner och tycka att den personen gör helt fel eller "vad f-n håller hon på med egentligen?" Men jag inser också att min kommentar i det läget är överflödig eftersom det är så vi är; olika...Min kommentar i det läget för kanske bara med sig ledsamhet och bråk? Är det värt det? Är det inte bättre att behålla tanken inom sig och fnissa för sig själv åt situationen? Gör man det är tanken ganska snart bortblåst för den ingick bara i en vanlig pratstund med en god vän. Blir man sårad går det inte lika snabbt bort....
Varför är det så lätt att poängtera andras brister hur som helst men inte tvärtom? Om jag gör ett fel så får jag en lång utläggning, gärna lite överlägsen av slaget" jag vet bäst " men gör jag något bra så får jag "Åh vad bra" - slut på diskussionen. Är det inte här man egentligen borde uttrycka så mycket mer?
Varför är det så viktigt för vissa att framföra sina åsikter i vått och torrt, kosta vad det vill. Varför förstår inte alla att många ord kan såra?
KramKram
4 kommentarer:
Ja du, alla får nog inte en tillräckligt stor dos omdöme när det delas ut. Och ibland har man själv inte kopplat in hjärnan innan munnen går igång tyvärr. :(
Förhoppningsvis lär vi oss alla med tiden att visa mer hänsyn och att framföra våra tankar med urskiljning och omtanke, och att be om ursäkt om det blev fel. Kram!
Ungar och äldre kan ursäktas när de vräker ur sig sina åsikter, men annars tycker jag nog att det borde finnas mer hyfs i folk. Att vräka ur sig vad man tycker och såra en människa, sen ursäkta sig med "jag sa bara sanningen" är tecken på dåligt uppförande anser jag. Jag har en devis som jag försöker leva efter; "Säg alltid sanningen, men inte alla sanningar".
Kram Lizzan
Visst har vi rätt att uttrycka vår åsikt.
MEN definitivt inte i alla lägen.
Och ja man skall säga sanningen, men man kan säga en sanning på många olika sätt.
Så man inte sårar någon. För det vill man ju inte göra.
I vissa lägen måste man kunna "väga" sin ord och hur man säger dem.
Men det finns människor som alltid måste säga sin åsikt, hur ont den än gör. Dem "ser" kanske inte hur dem sårar?? Fast jag tror nog att dem är medvetna om hur ont dem gör med sina ord.
Det får i alla fall mig att fundera på om jag vill umgås med en sådan människa, även om det inte är riktat till mig personligen.
Lizzans måtto är kanon bra:
"Säg alltid saningen, men inte alla sanningar"
Kram Kerstin
Vad jag blir ledsen av att läsa det du skrivit!
Vissa har en förmåga att alltid behöva säga vad de tycker och tänker utan att tänka på någon annan än sig själv. Vissa kan vara så klumpiga med sina uttalande och tänker aldrig på hur sårade andra kan blir. Besserwissers (stavning?) har vi gott om och tyvärr råkar man ibland ut för dem.
Upp med hakan My! Jag vet att det kan vara svårt men försök att skaka av dig detta. Jag vill ha tillbaka den go´a, rara och glada My!
Tröstkramar från Carmen
Skicka en kommentar